mitt barn behöver mer stöd i skolan


Mitt barn behöver mer stöd i skolan

 

Skolan har en skyldighet att anpassa för alla elever. Behöver eleven mer stöd, ska elevens behov utredas och åtgärder vidtas omedelbart.


Individuell Utvecklingsplan, IUP

 

Varje elev ska ha en individuell utvecklings plan, en IUP, där elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling beskrivs i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav. I IUP ska en sammanfattning göras av vilka insatser som ska göras av skolan, och vad eleven och vårdnadshavaren kan göra för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Elevens IUP ska vara objektiv och inte innehålla subjektiva värderingar av eleven.

 

Utvecklingssamtalet ska handla om hur eleven bäst kan stödjas och vilka insatser som kan behövas så att eleven når kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Det ska också innehålla en utvärdering av insatser från tidigare IUP.

 

Innan IUP samtalet ska läraren ha gjort en utvärdering av elevens behov som utgör grunden för vilka insatser skolan ska göra för att säkerhetsälla elevens utveckling. Insatserna kan handla om anpassningar och förändringar i utformningen och genomförandet av undervisningen samt olika stödinsatser där även elevhälsan kan kopplas in.  Det är viktigt att skolans insatser är tydliga och konkreta och att ansvaret för dessa insatser är tydligt klargjorda. Insatserna ska vara riktade mot att eleven själv ska kunna ta ansvar för sitt skolarbete.  Eleven ska få vara med, påverka och komma till tals i undervisningen samt ha inflytande över sitt arbete

 

Enligt Skollagen ska även ”Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.” Elever som bedöms nå kunskapskraven ska i sitt IUP få insatser som syftar till att de kan nå längre i sin kunskapsutveckling, utöver årskursens krav.

 

Elever med funktionsnedsättning ska få ”stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser”. En funktionsnedsättning får inte ligga till hinder för kunskapsutvecklingen. För särskilt begåvade barn med funktionsnedsättning bör särskild omsorg läggas på att skilja svårigheter och styrkor åt. En dålig handstil t.ex. ska inte få hindra elevens allmänna skrivutveckling eller hindra kunskapsutveckling i de olika ämnena. Handstilsträning bör ske separat i samverkan med specialpedagog och skrivhjälpmedel som dator användas i de olika ämnena i klassrummet.

 

Skollagen 3 kap 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka
funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling

 

 

Läs mer;

Skolverket; Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen


 

Pedagogisk kartläggning

Om det individuella IUP och klasslärarens/mentorns insatser inte räcker till bör en pedagogisk kartläggning göras för att kartlägga vilka ytterligare insatser som behövs.

 

En pedagogisk kartläggning ska alltid föregå en psykologutredning. Kartläggningen utförs vanligtvis av specialpedagog och klasslärare och ska utföras systematiserat och standarderiserat. Syftet med kartläggningen är att beskriva elevens styrkor och svårigheter på ett sådant sätt att skolan kan möta elevens behov och hjälpa eleven att överkomma svårigheter. Kompetens att utföra pedagogisk kartläggning ska finnas i respektive skola.

 

Kartläggningen ska undersöka barnets situation på tre nivåer;

 

  • Organisationsnivå (skolan, schema, lokaler, lärarkompetens, lärartäthet, tillgång till pedagogiskt stöd och samarbete mellan personalen kring barnet)
  • Grupp- och aktivitetsnivå (grupper, klassrumsmiljö, arbetssätt, socialt samspel, anpassningar)
  • Individnivå (barnets inlärningsstil, språk-och talutveckling, social och emotionell utveckling, kunskapsnivå)

 

Kartläggningen ska visa i vilka situationer barnet fungerar bra och när svårigheter uppstår, vilka anpassningar skolan har gjort till barnets behov och vilken tillgång till kompensatoriska hjälpmedel som tillhandahållits. En väl utförd kartläggning kan vara tillräckligt för att förstå hur barnet fungerar och utgöra grunden för en bra Åtgärdsplan. Den pedagogiska kartläggningen ska syfta till att hitta förutsättningar som är optimala för ett barns inlärning och vilka situationer som utgör hinder.

 

För många särskilt begåvade elever är den pedagogiska kartläggningen mycket viktig. En väl utförd pedagogisk kartläggning som tydligt visar på elevens styrkor och utvecklingsbehov ligger till grund för individuellt utformade uppgifter inom ramen för klassrummet. Ofta behövs inte mer insatser under förutsättning att de föreslagna anpassningarna faktiskt utförs. En pedagogisk kartläggning kan utföras relativt enkelt och snabbt.

 

En pedagogisk kartläggning bör omfatta standardiserade läs- och skrivtester. Nivåbedömning i de olika ämnena, m. h. a. diagnostiska prov bör också finnas med.

 


 

Åtgärdsprogram, ÅP.

 

Ett åtgärdsprogram är ett redskap för lärare, annan skolpersonal och rektorer i arbetet med att stödja en elev i behov av särskilt stöd, så att hon eller han får förutsättningar att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen och nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Samtidigt är det en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som ska vidtas

 

Skolverket: Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, s. 8

 

Om den pedagogiska kartläggningen visar på behov av särskilt stöd bör arbete med Åtgärdsprogram inledas. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas om eleven riskerar att inte nå kunskapsmålen i läroplanen eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

 

Skollagen 3 kap 8 §  Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas
till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd
skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

 Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd

 

Ett åtgärdsprogram ska uppmärksamma om en elev behöver särskilt stöd, utreda elevens behov, utarbeta ett åtgärdsprogram. Alla åtgärder ska genomföras och regelbundet följas upp och utvärderas. Eleven ska också ges möjlighet att påverka och vara delaktig i utformningen av åtgärderna.

 

Vid utredningen om elevens behov kan Elevhälsan kopplas in. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Behövs specialpedagogisk kompetens, ska den också finnas tillgänglig. Vårdnadshavare ska kontaktas för att uppmärksammas på att eleven kan vara i behov av särskilt stöd. Detta ska ske oberoende av planerade IUP samtal.

 

Notera att logopeder inte ingår i elevhälsan och att vid misstänkt dyslexi, eller talsvårigheter är det ibland upp till vårdnadshavare själv skaffa remiss till logopedmottagning. Individuell behandling hos talpedagog, logoped eller psykolog görs heller inte inom skolan.

 

Skollagen 2 kap 25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska
insatser kan tillgodoses

 

Rektor är ansvarig att ge rätt förutsättningar för arbete med särskilt stöd som en del av sitt ansvar för skolans systematiska kvalitetsarbete. Brister rutinerna för att skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd är det huvudmannens ansvar att åtgärda detta. För kommunala skolor är kommunens Utbildningsförvaltning ansvarig. Utbildningsförvaltningen är också ansvarig för att de privata skolornas huvudman tar sitt ansvar.

 

Skolverket: Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd


Fördjupad utredning

I vissa fall bör en mer utökad utredningsinsats göras. Det kan vara om eleven visar svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationsstörningar, uppmärksamhetsstörningar, språkstörningar som påverkar elevens möjligheter i skolan.

 

Andra aspekter av tänkandet

Med en välgjord pedagogisk kartläggning i botten kan en testning av allmän kognitiv nivå, tillsammans med observationer och samtal med föräldrar och barn, vara tillräckligt för att förstå hur barnet fungerar och utgöra grunden för att utforma en bra åtgärdsplan. Men ofta behöver utredningen vidgas och fånga även andra förmågor. Minne och inlärning, förmåga att kontrollera tanke, känsla och handling, förmågan att använda sina kognitiva förmågor i vardagen, förmåga att förstå hur andra människor tänker och deras intentioner, motorik och förmåga att koordinera öga-hand samt självbild och psykiskt mående kan vara områden som kräver en närmare undersökning. För att få en rättvisande bild av barnet och därmed kunna göra nödvändiga anpassningar behövs insikt i hur barnet fungerar även inom dessa områden

 

Psykologutredning i skolan Underlag till Socialstyrelsen s. 27


 

Psykologutredning

Enligt Lgr 11 har varje elev att utvecklas efter sina behov och förutsättningar. Uppstår svårigheter i skolan kan det bero på att skolmiljön ställer för höga krav på barnet. Skolmiljön och pedagogiken ska anpassas efter barnets behov. Om anpassningarna inte räcker till och/eller barnet bedöms inte nå kunskapskraven ska en utredning i elevhälsan göras skyndsamt. En utredning ska ske i samförstånd med vårdnadshavare och initieras av rektor. Syftet med utredningen är insikt och förståelse för barnets behov i skolmiljön och att hinder för inlärning och utveckling kan undanröjas.

 

 

Syftet med en utredning i skolan är inte att ställa en medicinsk diagnos och en diagnos får inte vara förutsättning för att ge barnet anpassning och stöd. Elevhälsan ska, enligt lag, kunna erbjuda medicinsk, psykologisk, psykosocial och pedagogisk kompetens. Vanligen ingår rektor, skolsköterska, skolpsykolog, kurator och specialpedagog i elevhälsan.

 

Ett (psykolog-)utlåtande som görs inom skolan måste ha som syfte att tydligt och levande beskriva barnet, dess svårigheter och styrkor samt ge inblick i hur hinder för barnets inlärning eller utveckling kan undanröjas.

 

En psykologutredning ska syfta till en djupare förståelse av hur barnet fungerar och alltid leda till åtgärder för barnets behov. Vissa barn kan behöva remitteras vidare till specialistenheter (som BUP, Barn- och ungdomshabilitering och neuropsykiatriska utredningsteam), men ansvaret för att en utrednings resultat omsätts till åtgärder som kommer barnet till gagn vilar på skolan. Psykologiska utredningar är färskvaror och bör omvärderas efter några år då barnet utvecklas.

 

Viktigt att notera är att särskild begåvning inte är en medicinsk diagnos och kan därför ej utredas av psykolog. Psykologens uppdrag är att utreda svårigheter. Ett Wisctest får ej heller “beställas” av skolan, utan är en del av en neuropsykiatrisk undersökning som görs då misstanke om medicinsk diagnos görs.

 

Särbegåvade barn kan rikta sin frustration och understimulans till aktiviteter eller beteenden som kan misstolkas som koncentrations- eller sociala svårigheter. Även dessa barn riskerar att lägga skulden på sig själva och hindras i sin såväl intellektuella som psykosociala utveckling.

 

 

Psykologutredning i skolan. Underlag till Socialstyrelsen , s 26

 


 

Sammanfattning

 

Skolan är skyldig att skyndsamt utreda och tillgodose elevers behov av stöd. Bristande resurser får aldrig användas som argument för att inte utföra sina lagstadgade skyldigheter. Argument som ”trolla med knäna” eller  ”vi har inga resurser” får inte användas av skolor. Det finns många lagar och regler om skyddar våra barn, men det är inte alltid de efterlevs. Ofta faller det på elevens vårdnadshavare att säkerställa att eleven får adekvat stöd. En skola med välutvecklat värdegrundsarbete och en väl fungerande skolledning där ansvarspedagog får både det stöd och de resurser de behöver har oftast inte några problem med att anpassa även för särskilt begåvade barn.

 

Vad gör jag om mitt barn inte får hjälp?

Kommunikation är viktigt. Kontakta först ditt barns ansvarspedagog och beskriv ditt barns behov lugnt och sakligt. Gärna skriftligt. Om anpassningarna som krävs faller inom vad som kan göras i klassrummet och ansvarspedagogens ansvar och kompetensområde räcker det med ett IUP samtal.

Behövs särskilt stöd bör rektor kontaktas och pedagogisk kartläggning initieras. Visar den pedagogiska kartläggningen på större behov bör en Åtgärdsplan utföras. Detta är rektors ansvarsområde.

Fungerar inte kommunikationen med ansvarspedagogen, ska situationen lyftas till rektor.

Fungerar inte kommunikationen med rektor, ska situationen lyftas till kommunens Utbildningsförvaltning.

Fungerar inte kommunikationen med kommunens Utbildningsförvaltning finns flera val;

 

 

Kommunikation och dialog med skola, rektor och kommun är alltid att föredra. I de fall då barnets skolsituation är ohållbar och inga förbättringsåtgärder vidtas ska en anmälan göras som sista utväg.

 

 

elfvan-2015