perspektiv på intelligenstest


reveal-921471_640

 


 Sir Francis Galton (1822-1911)

Galton var den första i modern tid som intresserade sig för intelligens och försökte sig på en kvantitativ analys av denna. Hans kusins, Charles Darwins, publicering av ”Arternas Uppkomst” var av stor betydelse för Galton’s arbete. Vissa delar av Galtons teorier, om ärftlighet och hans kvinnosyn används inte i modern forskning längre.


 Alfred Binet (1856-1911)

Binet ansåg, till skillnad från Galton, intelligens som något flytande som kunde påverkas av miljön och utvecklas av utbildning. Tillsammans med Theophile Simon utvecklade han den första skalan för uppmätt intelligens. Binet-Simon-testet bestod av 30 frågor och mätte barnens uppmärksamhet, minne och verbala förmågor.

Binet skriver i Nyare åsikter angående barnen;

Några moderna filosofer…hävdar att en persons intelligens är en fast mängd, en kvantitet som inte kan ökas. Vi måste protestera och reagera mot denna brutala pessimism… Med övning, utbildning, och, framför allt systematik, kan vi öka vår uppmärksamhet, vårt omdöme och bokstavligt talat bli mer intelligenta än vi var förut.

 

Alfred Binet


 Lewis Madison Therman (1877-1956)

Therman köpte de amerikanska rättigheterna för Binets intelligens skala för den symboliska summan av en dollar och utvecklade vad som blev Stanford-Binet Intelligence Scale 1916.

Stanford-Binet test används än i dag och mäter kunskap, resonemang, spatiell förmåga, arbetsminne, och abstraktionsförmåga

Stanford-Binet testet introducerade IQ begreppet för att definiera intelligens. IQ värdet fick man fram genom att dela testpersonens mentala ålder med dess kronologiska ålder och sdan multipicera med 100. Ett barn med en mental ålder på 12 och kronologisk ålder på 10 får då en IQ på 120 (12/10×100).

Stanford-Binet testet har utvecklats och används än i dag och mäter nu kunskap, abstraktionsförmåga, spatiell förmåga, slutledningsförmåga och arbetsminne.

1925 publicerades Therman’s  Genetic Studies of Genius.

 

Stanford-Binet SB5 klassifikation
IQ Range  IQ Classification
145–160 Very gifted or highly advanced
130–144 Gifted or very advanced
120–129 Superior
110–119 High average
90–109 Average
80–89 Low average
70–79 Borderline impaired or delayed
55–69 Mildly impaired or delayed
40–54 Moderately impaired or delayed


Leta Stetter Hollingworth (1886-1939)

Samtida med Therman var Hollingsworth.  Hon utgick i mångt och mycket från Thermans intelligensskala, men fokuserade på miljön likaväl som arv. Hennes arbete fokuserade på de psykologiska, sociologiska och utbildningsmässiga förutsättningarna för de begåvade barnen.

Hollingworth drev även en skola i New York för begåvade barn och många av hennes akademiska metoder och principer används än i dag för begåvade barn.

En av Hollingsworth banbrytande teorier handlade om Känslomässig Utbildning (Emotional Education). Totalt identifierade hon 11 angelägenheter baserat på studier av begåvade barn;

  • Tillräckligt utmanande och intressant skolarbete
  • Anpassning till klasskamrater
  • Förmåga att leka med andra barn.
  • Att inte bli enstöringar
  • Att utveckla ledarskapförmåga
  • Att inte bli negativ mot auktoriteter
  • Tålamod inför andras inkompetens
  • Undvika rättshaveri beteende
  • Anpassa sig till regler och förväntningar.
  • Att förstå sitt ursprung och framtid från tidig ålder
  • Hantera svårigheterna med att vara en begåvad flicka

Hollingworth introducerade nytänkande metoder i klassrummet som används än idag exempelvis;

  • Flyttbara bänkar
  • Idrott
  • Konst och Musik
  • Hälsa och Kost
  • Moderna Språk
  • Vetenskap
  • Slöjd
  • Utflykter

1923 publicerades Hollingworth’s  Special Talents and Defects som tog upp frågor om begåvade barn med  inlärningssvårigheter.

1926 publicerades Hollingworth’s Gifted Children: Their Nature and Nurture.


Sidney Marland

1972 utkom Marland rapporten från United States Department of Education. I den presenterades för första gången en generell definition av begåvning.

Marland definierar begåvning som ”Barn som har förmåga till högprestation, inklusive de med bevisad prestation och/eller potentiell förmåga i någon eller flera av följande områden;

  • Generell intellektuell förmåga
  • Specifik akademisk förmåga
  • Psykomotorisk förmåga
  • Kreativ/produktiv förmåga
  • Ledarskapsförmåga
  • Konstnärlig förmåga”

David Wechsler ( 1896-1981)

David Wechler ansåg, likt Binet, att intelligens innefattade flera olika mentala förmågor. Hans definition på intelligens var ”den allomfattande förmågan av en person att agera med mening, att tänka rationellt och att hantera sin omgivning effektivt.”

1955 publicerades The Wechsler Intelligence Scales förta gången. För barn användes Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC) och för vuxna Wechsler Intelligence Scale for Adult (WAIS). För barn i förskoleåldern används Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence (WPPSI).

WISC testen mäter

Verbal funktion; Likheter, Ordförråd, Förståelse, Information, Slutledning.

Perceptuell funktion; Blockmönster, Bildkategorier, Matriser, Bildkomplettering.

Arbetsminne ; Sifferrepetition, Bokstavs-siffer-serier, Aritmetik

Snabbhet; Kodning, Symbolletning, Djurletning

Till skillnad från Stanford-Binet testen som jämförde mental ålder med kronologisk ålder, jämför Wechler testen baserat på resultaten av andra barn i samma åldersgrupp. Normal resultatet är satt till 100 och där 2/3 av resultaten hamnar inom 1 standard variation ifrån, IQ 85-100.   Beroende på vilka index man använder får man fram olika delresultat. WISC testen är främst gjorda för att fånga upp olika typer av svagheter. Begåvade barn med asynkron profil, där delar av test resultaten följer den kronologiska åldern och andra den mentala åldern får ojämna resultat.

 

Wechslers värderingstabell
IQ
Under 70: mycket låg cirka 2,2 %
70-79: låg cirka 6,7 %
80-89: under normal cirka 16,1 %
90-109: normal cirka 50,0 %
110-119: över normal cirka 16,1 %
120-129: hög cirka 6,7 %
130+: mycket hög cirka 2,2 %

Raymond Catell (1905-1998)

Enligt Catell finns det två sorters intelligenser: kristalliserad respektive flytande intelligens.

Med kristalliserad intelligens menas förmågan att använda sin erfarenhet och kunskap för att lösa dagens problem. Det innebär att den intelligensen förbättras med åren och byggs upp med ökad kunskap, större färdigheter och fler erfarenheter.

Den flytande intelligensen däremot är förmågan att lösa hittills okända problem, där personlig erfarenhet inte spelar någon roll. Med tiden avtar denna intelligens, vilket innebär att vi presterar sämre på de tester som mäter reaktionshastighet, uppmärksamhet och korttidsminne.

Catell utvecklade ett IQ test som syftade till att elimininera kulturella skillnader; Culture Fair Intelligence Test.


Howard Gardner (1943-)

Gardner lade fram en teori om multipla intelligenser, där han diskuterar dessa intelligenstyper som bestående av bl a medfödd, biologiskt betingad talang, upplärd och inövad färdighet, samt sociokulturella och antropologiska ideal. Garders bok Frames of Mind (1983) var början på en stark motreaktion på IQ tester. Teorin om multipla intelligenser har kritiserats för sin brist på empiriska bevis och sitt beroende av subjektiva bedömningar.

Garders intelligenser är;

  • Lingvistisk
  • Musikalisk
  • Visuell/Spatial
  • Kroppslig/Kinestetisk
  • Social
  • Självkännedom
  • Logisk-matematisk
  • Naturintelligens
  • Existentiell

Robert J. Sternberg (f 1949)

Stenberg lade på 1980-talet fram teorin om den trefaldiga intelligensen; den analytiska, den kreativa och den praktiska. Enligt Stenberg är det enbart den analytiska förmågan som mäts i intelligenstester och han har skarpt kritiserat IQ mätningar som ”bekväma partiella operationaliseringar av intelligens, inget mer. De ger inte den sorts mätningar av intelligens som måttband ger av längd.”


Ifrågasatta tester

Standard_deviation_diagramnormalfördelningskurva IQ

Normalfördelningskurvan

 

De flesta IQ-tester är ifrågasatta, då de kanske inte säger något om en persons kreativitet, ledarskapsförmåga, sociala förmåga, kommunikationsförmåga, emotionell intelligens, konstnärliga eller musikaliska förmåga och mycket mer. Traditionella intelligenstest mäter en sorts intelligens med tyngdpunkt på analytisk och logisk förmåga. Vad man vet att Intelligenstester är att de fångar upp en stor del av begåvningarna, men inte alla.


KAE-2015