skollagen


Vad säger den nya skollagen (2010:800) om begåvade barn?

Introduktion
Den nya skollagen beslutades av riksdagen 22 juni 2010 och började tillämpas 1 juli 2011 (1 juli 2012 för vuxenutbildningar). På skolverkets hemsida presenteras under rubriken ”Några viktiga förändringar” bland annat punkten ”Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen.” Vad säger den nya skollagen om stöd till eller anpassning av undervisning för särskilt begåvade barn?Om lagar och lagtexter
En lag är mer än bara lagtexten, även om lagtexten är viktigast. För tolkning av enskilda begrepp undersöker man i lagens förarbeten vad syftet med lagen är och om exempelvis begrepp blivit mer utförligt beskrivna. En översikt över lagstiftningsprocessen finns på http://www.regeringen.se/sb/d/1522. De viktigaste dokumenten som hör till den nya skollagen är

  • Remissförslag Ds 2009:25 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet

http://www.regeringen.se/sb/d/11355/a/128290

  • Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet

http://www.regeringen.se/sb/d/12489/a/142368

  • Skollagen (2010:800)

Denna text grundar sig på de tre ovan nämnda dokumenten. I texten nedan återges citat ur lagtexten kursiverat. Citat från andra texter återges i löpande text. Sidhänvisningar syftar på proposition 2009/10:165 om inget annat anges.

Kap 1
Läser man skolagen ser man den tyngd som den individuella anpassningen till elever får, med början redan i 1 kap. (”Inledande bestämmelser”) 4 § (”Syftet med utbildningen inom skolväsendet”) andra stycket:I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.I propositionen sägs om 1 kap. 4 § att ”Formuleringarna är allmänt hållna och utgör i första hand en grundval för tolkningen av andra mer konkret utformade bestämmelser” (s 634), d.v.s. det utgör ett mål och ett tankesätt som skall genomsyra tolkningen av lagen i övrigt snarare än att vara en bindande formulering i sig.I propositionen förtydligas att i uppdraget till förskolan och skolan ”ligger att alla barn och elever ska ges bästa möjliga förutsättningar att utifrån sina behov och förutsättningar utvecklas så långt som möjligt i enlighet med utbildningens mål” (s 221). På samma sida sägs också att alla ska ges ”lika möjlighet att utveckla sin fulla potential som människa”, och att ”varje barn och elev ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt” (s 221). Senare skriver man även ”Elever är olika och har olika behov. De har alla rätt till en likvärdig grundskoleutbildning. Därför måste skolan möta eleverna på olika sätt. Skolgången ska således anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov.” (s 367). Remissförslaget innehåller uttrycket att ”skolan ska också ge varje flicka och pojke samma möjlighet att utveckla sin fulla potential som människa” och flera andra liknande formuleringar (s 248).

Kap 3
Mer specifikt blir det i 3 kap. (”Barns och elevers utveckling mot målen”) 3 § (”Barnets och elevernas lärande och personliga utveckling”), som i sin helhet lyder:

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

I propositionen skriver man uttryckligen om den citerade lagtexten ovan: ”Andra meningen markerar särskilt att tillgängliga resurser inte bara kan riktas mot de svagaste eleverna, utan att även de elever som har lättare att nå utbildningens mål har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt” (s 662).

På s 284 hittar man ytterligare information kring denna formulering om ”elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås”. Några remissinstanser har påpekat att formuleringen kan ”lätt misstolkas som att man särskilt ska satsa på de starka eleverna, och den bör därför tas bort eller göras om”, men den fick stöd av de flesta och fick alltså stå kvar. I propositionen kommer också ett förtydligande på s 285: ”Det är också viktigt att påpeka att förslaget till bestämmelse innebär att alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet. Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta.” Samma formulering återfinns i remissförslaget (s 320).

I stort innebär alltså den nu gällande skollagen att alla, även elever som ”lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger” (s 285), har samma rätt till individanpassad undervisning och uppmuntran, eller ”ledning och stimulans för att kunna nå längre” som själva lagtexten säger (se citat ovan). Dessutom ska hänsyn till detta tas vid resursfördelningen.

I skollagens tredje kapitel beskrivs också en del om ”särskilt stöd”. Detta handlar dock tydligt om elever där det ”kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås” (3 kap. 3 §), vilket gör att dessa åtgärder blir aktuella först då eleven, oberoende av orsak, passar in i den beskrivningen.

Övrigt
En potentiellt aktuell punkt beskrivs i 7 kap. 14 § (där 12 och 13 § specificerar att skolplikten är 9 år (för vanlig grundskola) eller senast till eleven fyller 18 år):

Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.
Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. 

Slutord
Lagen anger tydligt att alla, uttryckligen inkluderat elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger, har rätt till en individanpassad undervisning och uppmuntran för att ”utvecklas så långt som möjligt” utifrån sina förutsättningar. Det sägs även att hänsyn ska tas till detta vid resursfördelning. Här finns underlag för en bra skola för begåvade elever även om det i praktiken ibland ser annorlunda ut.


Obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs 1

I propositionen föreslår regeringen en ändring i skollagen (2010:800). Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att förbättra förutsättningarna för att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå de delar av kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk som avser läs- och skrivutveckling eller kunskapskravet i matematik samt elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt, så att relevanta stödinsatser sätts in när så behövs. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Obligatoriska-bedomningsstod-i_H301UbU4/