twice exceptional


Twice Exceptional

swings-641571_640

 

Definition 

Begåvade barn med någon form av funktionshinder eller inlärningssvårigheter kan ofta bli missförstådda av sin omgivning.  Dolda funktionshinder kan hindra barnets utveckling och förmåga att prestera i skolan. Ibland leder barnets frustration över sitt misslyckande till beteendeproblematik och svårigheter i det sociala samspelet. Fokuserar omgivningen på det problemskapande beteendet utan att ta hänsyn till den underliggande orsaken förvärras ofta problematiken. Begåvningen kan dölja funktionshindret likaväl som att funktionshindret döljer begåvningen. Därför är det viktigt att man tidigt fångar upp och identifierar både begåvningen och funktionshindret.

Det engelska begreppet för dessa barn är Twice Exceptional, ibland förkortat 2e. Uppskattningsvis kan ungefär 5% av alla barn kan räknas som särskilt begåvade. Av dessa i sin tur uppskattas kanske 5% ha någon form av funktionshinder. Det handlar alltså om en liten grupp, runt 0,25% av alla barn. Dessa barn är ofta asynkrona i sin utveckling och uppvisar, trots stora ansträngningar, ofta mediokra resultat i sitt skolarbete. Det stora glappet mellan vad de faktiskt kan och vad de förmår prestera är en källa till frustration och leder ofta till skoltrötthet. Nyckeln till framgång är att identifiera funktionshindret och säkerhetsställa tillgång till kompensatoriska hjälpmedel likväl som anpassningar för begåvningen för att de ska kunna nå sin fulla potential.

 

“Att ha den vuxnes intelligens och barnets känsloliv i ett barns kropp motsvarar vissa svårigheter. Det följer att (efter babyfasen), ju yngre barnet är, desto större är svårigheterna. Åren mellan 4 och 9 är förmodligen de mest problematiska.”

 

-Leta Stetter Hollingsworth 1931


Inlärningssvårigheter 

Den amerikanska diagnosmanualen, DSM-V 2013 anger numera Specifika Inlärningssvårigheter som diagnoskod. Den svenska sjukvården följer de internationella ICD systemet som i stort anpassar sig efter det amerikanska DSM systemet. Begrepp som dyslexi kommer förmodligen snart försvinna även i Sverige.

Vem som diagnosticerar vad är inte helt klart i det svenska systemet. Logopeder utreder läs och skrivsvårigheter kopplade till lässvårigheter, men inte enbart skrivsvårigheter. Logopeder utreder också dyskalkyli, räknesvårigheter. Arbetsterapeuter utreder dyspraxi, svårigheter att planera sitt skrivande. Ingen utreder dysgrafi, svårigheter att skriva. Det finns inga regler för hur en utredning av läs-, skriv- och räknesvårigheter ska gå till. Vanligtvis är det pedagoger, psykologer eller logopeder som utreder.


 Medicinska diagnoser 

Andra diagnoser för 2E barn kan vara bl.a. NPF-diagnoser, perceptionsstörningar och motoriska störningar. Då alla barn är olika har den utredning som ledde fram till diagnosen förhoppningsvis noga kartlagt barnens styrkor och utvecklingsområden. Viktigt är att veta att begåvade barn kan både kompensera sina svårigheter till den grad att en diagnos missas, eller feldiagnosticeras då begåvningens uttyck feltolkas.


 Overexcitabilities 

Kazimierz Dabrowski (1902-1980) var en polsk psykolog och psykiatriker som utvecklade en teori om ”Positiv Upplösning” ( Theory of Positive Integration). Enligt den utvecklas människan känslomässigt i olika nivåer. Den lägsta nivån är den primitiva, styrd av instinkter och den högsta den osjälviska, driven av medkänsla.

I sina studier av kreativa och begåvade ungdomar noterade Dabrowski några gemensamma drag. Han kallade dessa drag för Intensiteter (overexcitabilities) där verkligheten upplevdes kvalitativt annorlunda och djupare än normalt. De 5 Intensiteter han identifierade var;

Psykomotorisk intensitet 

En anmärkningsvärt stark fysisk reaktion på stimuli. Hög energinivå, hög aktivitetsnivå, förkärlek för snabba lekar och sporter, impulsivitet och hög produktivitet. Barn som ofta rör sig; trummar på fingrarna, vickar på stolen kan ha en Psykomotorisk Intensitet.

Sensorisk intensitet 

Vid sensorisk intensitet är de fem sinnena välutvecklade: syn, hörsel, smak, lukt och känsel är viktiga. Litteratur, musik, konst är viktiga. De är ofta mycket känsliga för beröring. Barn med Sensorisk intensitet tycker om att vara nära och är ofta petiga med sin fysiska omgivning.

Intellektuell intensitet

Intellektuell intensitet kännetecknas av förmåga att se andras perspektiv. Nyfikenhet, sanningssökande, ifrågasättande, analyserande och problemlösande faller i denna kategorin. Barn med Intellektuell intensitet tänker tidigt självständigt och har ett stort behov av att veta och förstå.

Imaginell intensitet (föreställningsförmåga) 

Hos den intellektuella intensiteten finner vi den stora fantasin, den dramatiska perceptionen, poetiska utsvävningar, humor och kreativitet, drömmar och dagdrömmar. Barn med Imaginell intensitet ser monster under sängen och blandar inte sällan verklighet och fantasi.

Känslomässig intensitet 

Den känslomässiga intensiteten är den viktigaste i Dabrowskis teori. Här finns emotionell känslighet, empati, dödsskräck, skuldkänslor, depression och flera starka känslor. Barn med Känslomässig Intensitet har ett rikt känsloliv , de känner mycket och ofta.

 

Intensiviteten är en outplånelig del av den begåvade. Intensiteterna tillför livet mening… Där intelligensen gör det möjligt för begåvade att lösa, problem tillför intensiteten passionen själva drivkraften att lösa dem. Fyllda med energi, spänning, entusiasm, fantasi, extas och ångest , upplever den begåvade livet ”på ett högre plan”.

-Linda Kreger Silverman


Inlärningstilar 

Teorierna om inlärningsstilar har alla utgångspunkten att ”alla kan lära” men att det sker på olika sätt.

Barn har från födseln sina egna unika förmågor, talanger och kreativa möjligheter. För att hjälpa dem att utveckla dessa på bästa sätt kan de olika inlärningsstilarna vara hjälpsamma. Här ses begåvning inte som en etikett utan som en uppsättning egenskaper eller möjligheter som man kan upptäcka och utveckla.

Auditiv (Auditory-seququential) inlärningstil

De auditiva eleverna har lättast att lära sig genom att lyssna på vad läraren säger och har på så vis fungerat bra i den traditionella skolundervisningen. De har hörseln som huvudsaklig inlärningskanal och lär sig på så vis bäst genom att höra ljud och musik samt genom samtal och diskussioner. De auditiva eleverna vill gärna kontrollera att den har hört och förstått rätt och ställer därmed ofta mycket frågor till läraren. En elev som har en auditiv inlärningsstil gör ofta rytmiska rörelser med händer, fingrar eller fötter vid inlärningstillfällen. Detta är något som många lärare och andra elever kan tyckas vara irriterande. Boström (2003) menar att vi måste ändra vår inställning, för elever som för ”oväsen” på det här sättet lyssnar och lär sig nya och avancerade saker. En elev som har en auditiv inlärningsstil pluggar gärna tillsammans med andra. (Boström 2003, Dunn 2001, CFL – Centrum för flexibelt lärande)*

Visuell (Visual-Spatial) inlärningstil. 

Visuell inlärare De visuella inlärarna lär sig bäst genom att se det de ska lära in. De lär sig genom att läsa, se bilder och diagram. De har ofta en snabb inlärningsförmåga och deras inlärningssätt passar bra i den traditionella skolan. En elev med visuell inlärningsstil arbetar ofta snabbt och tyst och blir fort uttråkad av att vänta. De arbetar oftast bra självständigt och är väldigt självgående och behöver därmed inte så mycket vägledning i arbetet. De visuella inlärarna har ofta svårt att lyssna samtidigt som de försöker lära in en bild. De har bra minne och kommer ihåg bilder och diagram bra. De lär sig ofta bra genom att göra mindmap. En visuell inlärare är oftast väldigt organiserad, ordentlig, tyst och försiktig. De stavar ofta bra samt läser och pratar fort (Boström 2003, Dunn 2001).*

Motorisk inlärningstil

Kinestetisk inlärare De kinestetiska inlärarna är de som behöver längst tid till inlärning, men har å andra sidan det bäst långtidsminnet av alla inlärare. Det som eleverna har lärt sig en gång det kommer de ihåg. Kinestetiska inlärare lär sig bäst genom att använda rörelser och arbeta med kroppen, även känslor och inlevelse har betydelse för elevens inlärning. De tycker ofta om att arbeta praktiskt och passar inte så bra ihop med traditionell undervisning. Dessa elever stämplas ofta som underpresterande på grund av att de inte lär sig på det sätt som skolan ofta undervisar. Relationen till läraren och övriga elever i klassen är viktigare för dessa elever än själva undervisningen. Kinestetiska inlärare använder ofta gester och rörelser och talar ofta långsamt. Information lagras genom egna känslor (Boström 2003, Dunn 2001)*

Taktil inlärningstil

Taktil inlärare De taktila inlärarna har lättast att lära sig genom att röra vid saker och använder gärna händerna mycket. De lär sig också ny och avancerad information med hjälp av att rita och måla och genom att använda olika hjälpmedel så som datorer och miniräknare. En elev som har en taktil inlärningsstil har svårt att hålla fingrarna stilla och tar ofta på saker. Det kan vara bra att lärare är medvetna om hur den elev som har en taktil inlärningsstil fungerar. När en taktil elev tar på något eller rör mycket på fingrarna är eleven koncentrerad genom att det är något som ingår i elevens lärandeprocess (Boström 2003, Dunn 2001).*

 

Sätt att tänka Auditivt Visuellt Taktilt Kinestetiskt
Minns: Minns: Minns: Minns:
Analytiskt Genom att

upprepa ord eller

siffror högt eller

tyst för sig själv

Genom att läsa,

se eller

observera Genom att se

händelser eller

använda

multimedia

Genom att skriva

eller göra

anteckningar

Genom att röra

sig till musik, gå,

springa eller

jobba medan

man koncentrerar

sig

Holistiskt Med musik, lyrik

eller sångtexter

Genom att se

händelser eller

använda

multimedia

Genom att

klottra, teckna

eller rita kartor

Genom att

uppleva, spela

drama eller

simulera

situationer

*Figur 1. Beskrivning av hur de fyra inlärningsstilar med analytiskt samt holistiskt sätt att tänka minns ny information på bäst sätt (Dunn 2001).

 

källa;

Linda Kreger Siverman (2013) Giftedness 101

Rita Dunn, Ken Dunn, Donald Treffinger (1995). Alla barn är begåvade – på sitt sätt.

http://www.uu.se/digitalAssets/164/164659_3anna-thomasdotter.pdf


Sammanfattning 

Det finns ingen rådande norm för vilka barn som ska räknas in i Twice Exceptional. Generöst kan man innefatta alla begåvade barn med diverse utmaningar i den här kategorin. Medicinska diagnoser och inlärningssvårigheter faller inom funktionshinder. Dabrowskis Overexcitabilities och Visual-Spatial är i sig inga svårigheter, men här tas de med då de avviker från normen.

Intressant är att det bland begåvade barn visat sig finnas en markant ökad förekomst av vissa egenskaper. Bland dem räknas dysgrafi, Visuell Inlärningsstil och Dabrovskis Overexcitabilities. Ju högre intelligens, desto större förekomst av dessa egenskaper tycks det finnas.

En viktig fråga att ställa är;

 

I vilken grad bidrar diskrepansen mellan barnets styrkor och svagheter till barnets frustration och hindrar barnets fulla utveckling av sina förmågor?”

 

-Silverman 2009

 

Exempel på asynkron utveckling hos högt begåvade barn;

 

Normalbegåvad flicka utan inlärningssvårigheter

Standardavvikelser Bedömning
+3SD
+2SD
+1SD
normal Muntlig teoretisk förmåga/Läsförmåga
-1SD
-2SD
-3SD

Ett normalbegåvat barn utan inlärningssvårigheter har en s.k. jämn profil. Vad barnet kan och vad barnet förmår prestera faller inom samma spann.

 


 

Högt begåvad pojke med dysgrafi (skrivsvårigheter)

Standardavvikelser Bedömning
+3SD
+2SD Logisk förmåga
+1SD
normal
-1SD
-2SD
-3SD Skrivförmåga

Ett högt begåvad barn med högt resultat på logisk förmåga och lågt resultat på skrivförmåga har en ojämn profil där skillnaden mellan vad barnet kan och vad det förmår visa i skrift skiljer sig 5 standardavvikelser. Skrivförmågan bör tränas separat och kompensatoriska hjälpmedel, som en dator som skrivhjälpmedel, bör göras tillgängliga.

 

Högt begåvad flicka med dyslexi (läs- och skrivsvårigheter)

Standardavvikelser

Profil

+3SD
+2SD
+1SD Muntlig verbal förmåga
normal
-1SD
-2SD Läsförståelse
-3SD

Ett högt begåvad barn med hög muntlig förmåga och dyslexisvårigheter har en ojämn profil där skillnaden i verbal förmåga och läsförståelse skiljer sig 3 standardavvikelser. Möjligheter att redovisa muntligt samt tillgång till hjälpmedel för dyslexi bör göras tillgängliga.

 

Högt begåvad pojke med normalt arbetsminne

Standardavvikelser Profil
+3SD Matematiskt tänkande
+2SD
+1SD
normal Läsförståelse
-1SD
-2SD
-3SD

Ett högt begåvat barn inom matematik med normalprofil på arbetsminne. Även här blir det en asynkronitet i profilen. Barnet kan ha de matematiska färdigheterna för att lösa problem på en högre nivå än sin årskurs, men saknar den högre läsförståelsen för att kunna förstå frågorna.

 

SD, Standardavvikelse är ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet bidrar till en hög standardavvikelse.


 

2E barn som har svårigheter med läsning, handskrivning, memorering, stavning och räkning får ofta problem i en skola som värderar just dessa egenskaper högt. Ofta känner de sig mindre värda och får låg självkänsla. Att tidigt fånga upp och dels hjälpa dem utveckla sina färdigheter och dels ge dem tillgång till kompensatoriska hjälpmedel kan göra all skillnad i världen för dessa barn.


 

KAE-2015