Användarverktyg

Webbverktyg


personliga-berattelser-del-2

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar medFöregående version.
personliga-berattelser-del-2 [2022-01-07 09.18] anitapersonliga-berattelser-del-2 [2022-01-07 09.34] (aktuell) anita
Rad 33: Rad 33:
 Tidigt utsågs jag till skolans hackkyckling. Jag var alla lärares stora favorit och alla barns utsedda mobbningsoffer.  Jag öppnade inte en bok under hela min grundskoletid, jag gjorde inte en enda läxa men jag lyckades ändå få bäst resultat på alla prov. Vilket lärarna alltid hade en förkärlek att berätta varje gång vi fick tillbaka ett prov. De skrev alltid ut maxpoäng, medelpoäng och sen poängen på den som hade mest. Alla ville veta vem det var och lärarna tyckte att det var okej att lämna ut. Själv så ville jag helst öppna ett hål och försvinna för på rasten väntade ett helvete utan dess like…\\ Tidigt utsågs jag till skolans hackkyckling. Jag var alla lärares stora favorit och alla barns utsedda mobbningsoffer.  Jag öppnade inte en bok under hela min grundskoletid, jag gjorde inte en enda läxa men jag lyckades ändå få bäst resultat på alla prov. Vilket lärarna alltid hade en förkärlek att berätta varje gång vi fick tillbaka ett prov. De skrev alltid ut maxpoäng, medelpoäng och sen poängen på den som hade mest. Alla ville veta vem det var och lärarna tyckte att det var okej att lämna ut. Själv så ville jag helst öppna ett hål och försvinna för på rasten väntade ett helvete utan dess like…\\
  
-Jag gick ut skolan med nästan bara 4or för att lärarna sa sig bara ha en femma att ge ut i varje klass och det fanns alltid någon som de tyckte behövde femman bättre än jag, för jag hade det ju så lätt för mig och kunde ju bli vad jag ville ändå. Efter nio år i grundskolan så var jag mer eller mindre ett vrak. Jag led av svår social fobi och orkade inte mer. Jag började gymnasiet men hoppade av. Jag som hade potential att bli vad jag ville höll på att bli ingenting.  Jag började efter ett år på folkhögskola och det var oerhört läkande. Där fanns ingen som dömde någon för vem de var. Jag som under hela min uppväxt försökt att passa in och vara så som jag trodde andra förväntade sig att jag skulle vara hade helt tappat bort mig själv och ångesten höll på att äta upp mig totalt. Det blev en omtumlande tid på många sätt och jag tappade fotfästet många gånger. Men alla där var oerhört stödjande och peppande. Där var det okej att misslyckas, där fick man vara som man var, med alla fel och brister och med alla styrkor och svagheter. +Jag gick ut skolan med nästan bara 4or för att lärarna sa sig bara ha en femma att ge ut i varje klass och det fanns alltid någon som de tyckte behövde femman bättre än jag, för jag hade det ju så lätt för mig och kunde ju bli vad jag ville ändå. Efter nio år i grundskolan så var jag mer eller mindre ett vrak. Jag led av svår social fobi och orkade inte mer. Jag började gymnasiet men hoppade av. Jag som hade potential att bli vad jag ville höll på att bli ingenting.  Jag började efter ett år på folkhögskola och det var oerhört läkande. Där fanns ingen som dömde någon för vem de var. Jag som under hela min uppväxt försökt att passa in och vara så som jag trodde andra förväntade sig att jag skulle vara hade helt tappat bort mig själv och ångesten höll på att äta upp mig totalt. Det blev en omtumlande tid på många sätt och jag tappade fotfästet många gånger. Men alla där var oerhört stödjande och peppande. Där var det okej att misslyckas, där fick man vara som man var, med alla fel och brister och med alla styrkor och svagheter.\\
 <html> <html>
-<div style="float: right; margin-left: 2em">+<figure style="float: left; margin-right: 2em">
 </html> </html>
 {{::bocker.jpg?225 |}}\\ {{::bocker.jpg?225 |}}\\
-Foto: Anita Hogeborn Kullander 
 <html> <html>
-</div>+<figcaption style="clear: right; max-width: 250px">
 </html> </html>
 +<html>
 +</figcaption></figure>
 +</html>
 +
 Efter ett år där jag enbart försökte hitta mig själv kom lusten till lärande tillbaka. Skolan var inte svår så den klarade jag av utan att ens vara på lektionerna men sen började jag känna att det blev tråkigt. Jag läste alla kurser som fanns och jag pluggade extra vid sidan av. Jag hade bestämt mig för att verkligen försöka göra något bra av mitt liv. Efter de två åren på folkhögskola så läste jag naturvetenskapligt basår på komvux med dubbel fart på allt. På ett år hade jag läst in all gymnasiematte som fanns och all kemi, biologi och fysik utan någon som helst ansträngning. Jag började sen på högskola och där kom den stora smällen!\\ Efter ett år där jag enbart försökte hitta mig själv kom lusten till lärande tillbaka. Skolan var inte svår så den klarade jag av utan att ens vara på lektionerna men sen började jag känna att det blev tråkigt. Jag läste alla kurser som fanns och jag pluggade extra vid sidan av. Jag hade bestämt mig för att verkligen försöka göra något bra av mitt liv. Efter de två åren på folkhögskola så läste jag naturvetenskapligt basår på komvux med dubbel fart på allt. På ett år hade jag läst in all gymnasiematte som fanns och all kemi, biologi och fysik utan någon som helst ansträngning. Jag började sen på högskola och där kom den stora smällen!\\
  
Rad 153: Rad 155:
 <figure style="float: left; margin-right: 2em"> <figure style="float: left; margin-right: 2em">
 </html> </html>
-{{:undefined:barn_malar_dsc_9112.png?250|}}+{{::undefined:barn_malar_dsc_9112.png?250|}}
 <html> <html>
 <figcaption style="clear: left; max-width: 250px"> <figcaption style="clear: left; max-width: 250px">
Rad 176: Rad 178:
 <figure style="float: right; margin-left: 2em"> <figure style="float: right; margin-left: 2em">
 </html> </html>
-{{ ::barn_sjunger_7273_a2.png?300|}}+{{::barn_sjunger_7273_a2.png?300|}}
 <html> <html>
 <figcaption style="clear: right; max-width: 300px"> <figcaption style="clear: right; max-width: 300px">
Rad 251: Rad 253:
 <figure style="float: right; margin-left: 2em"> <figure style="float: right; margin-left: 2em">
 </html> </html>
-{{ ::dsc_5939.jpg?220|}}+{{::dsc_5939.jpg?220|}}
 <html> <html>
 <figcaption style="clear: right; max-width: 220px"> <figcaption style="clear: right; max-width: 220px">
Rad 352: Rad 354:
 När jag var liten i början av 70-talet var jag ett tryggt barn, men rätt så obstinat och allmänt bråkig. Mina föräldrar tyckte att jag bråkade lite väl mycket med min lillasyster och med kamraterna på dagis och tog mig därför till BUP (även om det säkert inte hette BUP på den tiden), där jag kommer ihåg att jag fick leka i en stor inomhussandlåda med väldigt finkornig sand medan det stod folk i vita rockar och tittade på.\\ När jag var liten i början av 70-talet var jag ett tryggt barn, men rätt så obstinat och allmänt bråkig. Mina föräldrar tyckte att jag bråkade lite väl mycket med min lillasyster och med kamraterna på dagis och tog mig därför till BUP (även om det säkert inte hette BUP på den tiden), där jag kommer ihåg att jag fick leka i en stor inomhussandlåda med väldigt finkornig sand medan det stod folk i vita rockar och tittade på.\\
  
-Det var mest krigsleksaker i sandlådan, men sådana gillade jag inte. {{::brakig__dsc6600.png?150 |}}\\+Det var mest krigsleksaker i sandlådan, men sådana gillade jag inte.  
 +<html> 
 +<figure style="float: left; margin-right: 2em"> 
 +</html> 
 +{{::brakig__dsc6600.png?200 |}} 
 +<html> 
 +<figcaption style="clear: left; max-width: 200px"> 
 +</html> 
 +[[https://www.behance.net/telgefoto|Foto: Göran G Johansson]] 
 +<html> 
 +</figcaption></figure> 
 +</html>
 BUP kom fram till att det inte är något fel på mig, men att jag var ”understimulerad”. Jag kunde läsa utan problem långt innan jag började skolan och visste allt om vissa få ämnen som jag tyckte var speciellt intressanta. Joe Kaufmans böcker i ”Så funkar det-serien” kunde jag närmast utantill. Nu i efterhand har jag hört att frågan var uppe om att jag skulle börjat skolan ett år tidigare, men att både pedagoger och föräldrar tyckte att jag inte var redo på det sociala planet (var inte ”skolmogen” sa man).\\ BUP kom fram till att det inte är något fel på mig, men att jag var ”understimulerad”. Jag kunde läsa utan problem långt innan jag började skolan och visste allt om vissa få ämnen som jag tyckte var speciellt intressanta. Joe Kaufmans böcker i ”Så funkar det-serien” kunde jag närmast utantill. Nu i efterhand har jag hört att frågan var uppe om att jag skulle börjat skolan ett år tidigare, men att både pedagoger och föräldrar tyckte att jag inte var redo på det sociala planet (var inte ”skolmogen” sa man).\\
-**[[https://www.behance.net/telgefoto|Foto: Göran G Johansson]]**\\+
  
 Jag gick igenom hela skoltiden med känslan av att jag inte lärde mig något och att jag inte passade in. Jag minns att jag hade en grundmurad egen övertygelse om att jag var teoretiskt duktig, men ändå lyckades jag aldrig prestera bra i skolan. Jag tror i och för sig att lärarna såg att jag inte var någon dumskalle, men jag lyckades aldrig visa det i skolans formatmall. I femman och sexan hade jag en lärare som aktivt utmanade oss alla i klassen på olika sätt och nu i efterhand så upplever jag de två årskurserna som de enda som var i någon mån givande under hela grundskolan. I högstadiet var det bara SO-ämnena som jag hade något som helst intresse av. Jag gjorde aldrig någonsin läxor och läste sällan på till prov. Jag klarade mig liksom hyfsat ändå, genom min allmänbildning och information jag fått på lektioner. Ofta kunde jag också snacka mig ur situationer där jag inte gjort det jag förväntades och det var sällan eller aldrig någon som ställde några krav på mig, vare sig från skolan eller hemifrån. På lektionerna var jag en klart störande elev. Jag ifrågasatte ofta det lärarna sa och det fungerade acceptabelt med de lärare som var intresserade av diskussion, men katastrofalt med de som strikt ville följa sin mall. Mitt slutbetyg bestod av en tvåa, ett par femmor i SO-ämnen och resten lite blandade treor och fyror. En sann medelmåtta med andra ord. Trots de medelmåttiga skolresultaten som i perioder medförde att jag tvivlade på min förmåga att fungera i samhället så har jag aldrig tvivlat på att jag är smart och för mig var det inget alternativ att välja annat än särskild matte och särskild engelska även om jag inte visade sådana färdigheter i skolan. Någon enskild högstadielärare har totalt missat att jag haft förmågor och han avfärdade mig grundligt som människa. Det var jobbigt då, men jag tror inte att det i sig har fått så stora konsekvenser, eftersom jag ju visste att han hade fel när han sa att jag var ”dum som en dörr” och inte skulle klara en teoretisk linje på gymnasiet.\\ Jag gick igenom hela skoltiden med känslan av att jag inte lärde mig något och att jag inte passade in. Jag minns att jag hade en grundmurad egen övertygelse om att jag var teoretiskt duktig, men ändå lyckades jag aldrig prestera bra i skolan. Jag tror i och för sig att lärarna såg att jag inte var någon dumskalle, men jag lyckades aldrig visa det i skolans formatmall. I femman och sexan hade jag en lärare som aktivt utmanade oss alla i klassen på olika sätt och nu i efterhand så upplever jag de två årskurserna som de enda som var i någon mån givande under hela grundskolan. I högstadiet var det bara SO-ämnena som jag hade något som helst intresse av. Jag gjorde aldrig någonsin läxor och läste sällan på till prov. Jag klarade mig liksom hyfsat ändå, genom min allmänbildning och information jag fått på lektioner. Ofta kunde jag också snacka mig ur situationer där jag inte gjort det jag förväntades och det var sällan eller aldrig någon som ställde några krav på mig, vare sig från skolan eller hemifrån. På lektionerna var jag en klart störande elev. Jag ifrågasatte ofta det lärarna sa och det fungerade acceptabelt med de lärare som var intresserade av diskussion, men katastrofalt med de som strikt ville följa sin mall. Mitt slutbetyg bestod av en tvåa, ett par femmor i SO-ämnen och resten lite blandade treor och fyror. En sann medelmåtta med andra ord. Trots de medelmåttiga skolresultaten som i perioder medförde att jag tvivlade på min förmåga att fungera i samhället så har jag aldrig tvivlat på att jag är smart och för mig var det inget alternativ att välja annat än särskild matte och särskild engelska även om jag inte visade sådana färdigheter i skolan. Någon enskild högstadielärare har totalt missat att jag haft förmågor och han avfärdade mig grundligt som människa. Det var jobbigt då, men jag tror inte att det i sig har fått så stora konsekvenser, eftersom jag ju visste att han hade fel när han sa att jag var ”dum som en dörr” och inte skulle klara en teoretisk linje på gymnasiet.\\
  
 <html> <html>
-<figure style="float: left; margin-right: 2em">+<figure style="float: right; margin-left: 2em">
 </html>{{ :undefined:smart-people-dont-do.jpg?200|}} </html>{{ :undefined:smart-people-dont-do.jpg?200|}}
 <html> <html>
-<figcaption style="clear: left; max-width: 200px">+<figcaption style="clear: right; max-width: 200px">
 </html> </html>
 [[https://www.behance.net/telgefoto|Foto: Göran G Johansson]] [[https://www.behance.net/telgefoto|Foto: Göran G Johansson]]
personliga-berattelser-del-2.txt · Senast uppdaterad: 2022-01-07 09.34 av anita