Innehållsförteckning
Skolverket
Ledning och stimulans
Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd.
Skolan ska ge extra anpassningar till de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven. Om extra anpassningar inte är tillräckligt ska skolan ge särskilt stöd.
Skolan ska så långt det är möjligt ge de anpassningar och det stöd som krävs för att en elev ska uppnå kunskapskraven.
Vad innebär individualiserad utbildning och det kompensatoriska uppdraget?
Barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, det som ibland kallas för ”det kompensatoriska uppdraget”.
Utbildningen ska vara individualiserad, vilket betyder att den kan behöva utformas på olika sätt beroende på barnens eller elevernas individuella förutsättningar och behov. Därför kan skolan behöva använda sig av stöd, stimulans och det som kallas för särskilt stöd.
Källor: 1 kapitlet 4 § och 3 kapitlet 2 § skollagen.
Vad gäller för elever som lätt når kunskapskraven?
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Det betyder att alla elever, även de som utvecklas snabbt mot utbildningens mål, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet. Skolan kan alltså inte nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Detta innebär också att tillgängliga resurser inte bara får riktas mot de elever som har svårt att nå målen, utan att resurser även behöver riktas mot de elever som har lättare att nå utbildningens mål så att de kan utvecklas så långt som möjligt.
Källor: 1 kapitlet 4 §, 3 kapitlet 2 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap valfrihet och trygghet), sidan 662.
Behöver elever ha en diagnos för att få extra anpassningar eller särskilt stöd?
Nej, en diagnos, så som till exempel språkstörning, dyslexi, dyskalkyli eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som adhd, add eller autismspektrumtillstånd (AST), får aldrig vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan.
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Kanske 7 år, men så typiskt för honom att inte förklara missförstånd utan istället tycka att andra borde förstå hur han tänker, eftersom han tänker rätt. Jag förhörde religionläxan, och frågade när Jesus föddes. Han svarar ”jag vet inte”. Jag vet ju att han kan svaret men måste då klura på hur jag når honom. ”Varför vet du inte?” ”Eftersom Jesus aldrig har funnits kan jag ju inte veta när han föddes”. ”Ok, men vad säger bibeln om när Jesus föddes?” ”Bibeln har fel” ”Varför säger du att bibeln har fel?” ”Bibeln säger att Jesus föddes år noll men vetenskapen har visat att han föddes några år tidigare”. Så han sitter egentligen på massor av kunskap, men svårt att se för en lärare som inte gräver djupare utan slutar fråga när svaret ”jag vet inte” kommer.